# 241. Keto vs lågfett vs medelhavskost

An episode of [Hälsoveckan by Tyngre](https://invisiblenetwork.ai/podcast/1610925011), 15 Sep 2026, 30 min.

Audio: https://traffic.libsyn.com/secure/cff519ef-a9d5-44d5-aa4d-ede3a4fce92c/halsoveckan_by_tyngre_241.mp3?dest-id=3319808

Hälsoveckan by Tyngre diskuterar den här veckan effekten av tre olika dieter när man har bra koll på kaloriintaget. Studien som diskuteras har jämfört ketogen kost, lågfettkost och medelhavskost i ganska kontrollerande förhållande där deltagarna först fick tappa vikt och sen höll man deltagarnas nya vikt stabil i några veckor för att slutligen göra en rad hälsotester. Resultatet visade på positiva hälsoeffekter från alla dieter men om något så var det små förbättringar för den ketogena dieten jämfört med de andra två. På vissa tester tenderade även medelhavskosten att dra det längsta strået. Studien är riktigt bra utförd för att vara en dietstudie men tyvärr var antalet deltagare i de tre grupperna få vilket gör att det är svårt att veta hur stor vikt man ska lägga vid olika delar. Studien i fråga heter, Effect of diet macronutrient content on the cardiometabolic response to weight loss: A randomized clinical trial. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider • (00:00:00) Introsnack • (00:01:32) Vegankost, medelhavskost eller keto för viktnedgång och sen viktstabilitet • (00:13:20) Mindre leverfett med ketogen kost • (00:16:41) Ingen skillnad i LDL och ApoB trots stora skillnader i intag mättat fett och kolesterol • (00:23:52) Andra typer av ketogen kost brukar ge lite sämre LDL än andra dieter

## Transcript

[0:22] Erik: Goddagens, goddagens, goddagens Jakob. Hejsan, hejsan. Hallå, hallå Erik. I söndags var det val, i alla fall tror vi det, när vi spelar in det här. Vi spelade in det här innan valet. Och då ska vi se hur bra koll du har på valresultatet här nu då. Hur många partier tror du blev kvar eller finns i riksdagen?
[0:42] Jacob: Jag ska sitta och gissa. Sju. Sju. Du tror att Liberalerna åkte ut? Ja, det gör jag nog. Liberalerna, ja.
[0:50] Erik: Och sen finns ju slamkryparen Örebropartiet också ju.
[0:55] Jacob: Har de möjlighet alltså? Har du bra koll på Örebropartiet? Nej, jag läste inte det. Jag har ju DN. Marcus Allard. Ja, jag såg några rubriker och någon ingressgrej sådär. Men jag läste inte hela artikeln.
[1:09] Erik: Ja, dårskap är ju inte... Ja, precis. Märkligt är det i alla fall. Får vi se hur det har landat här. Hur mycket det påverkar politiken. Det vet man inte riktigt. Det finns ju en risk eller chans för att det blir stökigt oavsett.
[1:31] Jacob: Det är det.
[1:33] Erik: Vi hoppar in på dagens ämne. Sen får vi se om det blir någon slags eftervalsanalys här nästa vecka. Tveksam kring det.
[1:44] Jacob: Ja, det är jag med.
[1:44] Erik: Men vi ska väl gå tillbaka till en klassisk RCT och en studie där man har tittat lite på det här med medelhavskost, keto och lågfettskost. Det känns inte som att det är så mycket sådana studier på agendan längre utan det känns mer som 20-talets studie kanske.
[2:06] Jacob: Ja, men lite så. Jag håller nog med dig där. Dels har vi lite intresset för de här där målet är viktnedgång, minskat ganska markant. Och dels är det väl också så att mycket är ju gjort. Alltså det stora problemet nu, det är ju som det alltid varit med dietstudierna, det är ju att få till den långsiktiga följsamheten. Alltså de här, vad händer på åtta veckor, vad händer på tolv veckor? Det är gjort mycket.
[2:36] Erik: Ja, och det sista var i stort sett kring LCHF. Man buntar ihop det med keto, det är alltid oklart vad man menar med LCHF. Men innan har det varit att LCHF går man ner mer på första sex månaderna. Men sen över ett år så är det ingen större skillnad mellan olika dieter. Så kan vi sammanfatta hur det ser ut. Frågar man 89,8% av alla forskare så är väl fortfarande svaret att en medelhavskost är där man bör förespråka i de allra flesta fall.
[3:07] Jacob: Men det är också lite för att man lyckades genomföra predimed på något vis. Alltså att man visade långsiktigt på hjärtsjukdom att kosten hade en påverkan. Med lite modernare krav. Så där är ju sådana här Oslo Diet Heart-studien från 60-talet, som visade samma grejer. Det var inte samma grejer, det var lite självuppoängande. De var ju redan hjärtsjuka, på den tiden fanns det statiner, de hade skyhöga kolesterolvärden och sådana här bitar. Det är ju något annat idag på något vis, att man ska visa de här grejerna. Och kosten har väl gått lite mer till att vara förebyggande än behandling. Om någon verkligen har horribla blodfetter, högt blodtryck, dålig blodsockerkontroll, så är ju inte första valet att bara försöka övertyga dem att börja äta bättre och gå ner i vikt. Utan det är ju att ge mediciner som tar hand om mycket av grejerna som faktiskt ger sjukdom på sikt. Du sänker blodtrycket med mediciner, du förbättrar blodsockret med mediciner och du sänker blodfetterna, kolesterolet med mediciner. Och sen
[4:21] Erik: Och det är just därför att man har så svårt att gå ner i vikt långsiktigt och förbättra det här över tid. Så då gör man väl båda samtidigt?
[4:30] Jacob: Ja, precis. Och så hoppas man ju att det blir livsstilsförändringar. För det är lite så, man brukar säga, det är som med träning, man säger att det finns inget piller som gör allt som träning gör. Det är det ju inte, men det finns ju piller som sänker blodtrycket lika mycket som träning gör, till och med mer än vad träning gör. Men får man till
[4:49] Erik: Jag brukar gilla det här pillret som höjer blodtrycket lite.
[4:52] Jacob: Koffein.
[4:53] Erik: Som kallas koffein.
[4:56] Jacob: Som håller mig levande.
[4:59] Erik: Det är dina vitaminer. Jag håller inte på med tyngre droger. Tack koffein. Men med tanke på vad vi pratade om förra veckan så är det också någonting som är naturligt bak i tiden. Så jag är glad att det finns. Att det är godkänt och sådant.
[5:19] Jacob: Exakt. Det vi ska prata om då, det är en randomiserad kontrollerad studie som är publicerad i Cell Metabolism. Det är en fin tidskrift egentligen, men jag har nästan bara dålig erfarenhet av att de publicerar kostgrejer. De har haft mycket på fasta som har varit sådär bara, nej. Presentationen, pressreleaser, intro, får det att låta som något helt annat än vad själva studien sen visar. Men här tycker jag ändå, något tidsbrist, så jag har inte läst riktigt så hårt som jag brukar, men får man säga att man litar på sin magkänsla, Erik?
[5:59] Erik: Ja, men min magkänsla när man går in i den här studien är att någonting är lite knas. Vad är det som jag inte ser här? Jag har inte riktigt hittat så mycket att kritisera för i studieresultatet. Jag tycker att den ändå verkar vara ganska bra gjord. Sen är inte resultatet exakt det jag tänkte att det skulle vara. Jag vet inte vad din magkänsla är och var.
[6:24] Jacob: Det är en grej som jag är överraskad över som vi kommer till senare men där de inte riktigt anger information nog för att veta om man verkligen ska vara överraskad. Men annars är det väl hyfsat väntat. Jag tycker det verkar bra rapporterat då som sagt. Jag har inte kört supergenomgången men ofta märker man någonting ganska fort och när man hittar en sak så blir det bara en signal på att börja leta annat och så hittar man mycket. Som abstraktet på förra veckans avsnitt när vi sa att det var en redovisning från baseline först i resultatet.
[6:57] Erik: Det var ju inte det som var magkänslan, utan magkänslan kom från Kullberg. Ja, precis. Det var ju inte abstraktet som gjorde dig misstänksam från början.
[7:07] Jacob: Nej, jag kanske gick in med lite extra energi där. I alla fall randomiserade kontrollerade studier med ett ganska häftigt upplägg kontra hur de brukar göras. De här randomiserade kontrollerade studierna i form av att de har tagit människor och delat in dem i tre grupper. Det har varit...
[7:32] Erik: Tagit människor och det tänker folk att nu ska jag säga att de ska låsa in dem, men det har de inte gjort.
[7:36] Jacob: Nej, tyvärr inte. Men man har tillhandahållit all mat i många, många veckor, flera månader. Lite så, där är ju faktiskt en grej som jag reagerar lite på. Det står ungefär fem månader, typ. Alltså att det varit så lång studietid. Tittar man på förregistrering så skulle det vara ett år. Jag vet inte varför de har ändrat det här. Det är inte så tydligt. Själva upplägget är ändå ganska enkelt. De har delat in dem i tre grupper. Ganska få i varje grupp, typ 14-15 pers slutföljde varje grupp. Men man har gett dem all mat i månader.
[8:17] Erik: Många olika prover och sådär också. Det är ingen liten studie. Verkligen inte.
[8:24] Jacob: Den är påkostad. Tre grupper, en fick ketogenkost, en fick medelhavskost och en fick växtbaserad som var lågfett. Medelhavskosten typ 35% fett. Växtbaserade 15% fett. Ketogena då, väldigt lite kolhydrater, så fettandelen var hög. 73% fett. Och sen var målet att de skulle tappa 10% i vikt. Och det här har man då styrt väldigt precist på något vis. Just för att man gav deltagarna all mat. Man räknade ut från början hur mycket energi de borde behöva. Och sen justerade man också efterhand efter vad som hände med vikten. Så det här var liksom första steget. Sen när de hade gått ner 10% procent i vikt så skulle de läggas på en energibalansdiet då.
[9:24] Erik: Ja, och så ska vi säga så att tidigare bara så är ju liksom hela tanken med det här är väl att vanligtvis som man pratar om så här, ja men det spelar ingen roll hur du går ner i vikt, bara att du går ner i vikt kommer göra allting bättre. Sen nu med obesas-läkemedlen så är det ju kanske mer såhär, du ska inte bara gå ner hur snabbt som helst i vikt. Utan du kanske också ska tänka på hur mycket muskler du har kvar. Så det har blivit mer en fråga om kroppssammansättning där egentligen. Kring de läkemedlen. Men här har man då testat helt enkelt kring viktnedgången och vad den kommer av och vad den ger.
[10:01] Jacob: Exakt, så man satte dem i energibalans efter då. Och sen efter energibalans så gjorde man samma tester som vi började ändå. Så som sagt, inte inlåsta men väldigt bra kontroll och sett till vikten här. Vi kan se viktnedgången för ketogena gruppen blev 12 kilo. För medelhavs blev 11,5 och low fat 11,5. Så av allt att döma precis vad det skulle bli med tanke på att de styrde kaloriintaget. Någon kan ju ha fuskat med någon måltid och sådär. Men med tanke på att de fått all mat så bör det vara markanta skillnader i makrofördelningen då. Alltså typen av kost som deltagarna har fått. Och vad testar man då? Jo, man testade allt möjligt. Man kan säga att det mesta i den här studien är likvärdigt. De tappade ungefär samma grejer när det gäller kroppssammansättning, blodtrycket, snarlika förbättringar. Vill man vara snäll så kan man väl säga att det var en Det är lite signifikanta förändringar här, men blodtrycket verkade kanske minska lite mer på medelhavskosten. Som sagt, det var bara 14 i varje grupp. Det gör det lite problematiskt här. Skillnader som kan vara betydelsefulla för en kosthållning lite mer på en livstid. De blir ju inte signifikanta här då, så att säga. Det var en liten signifikant förbättring i långtidsblodsockret, fördel ketogena kosten. Kanske inte så oväntat. De låg hyfsat till i blodsocker alla grupperna här ska jag säga och det var inte heller några större skiften för några grupper. De har angett i procentenheter, HBAS anges ju lite, ibland är det väl nanomol per mol eller millimol per mol eller något sånt där. Men det är minus 0,6 i procentenheter, vilket inte är så mycket när de låg på 5 i slutet. Det var lite skillnader i triglycerider. Jag tror det var större minskning i ketogenagruppen. Men den var inte över 24 timmar, de hette 24 timmar också. Så baseline triglyceriderna var högre på ketogenkost, troligtvis för att de äter mer fett. Medan topparna efter måltiderna var högre med lågkvalitetskost. Det som överraskade mig var LDL-kolesterolet och de…
[13:21] Erik: Ja, leverfettet är väl ändå det som sticker ut och det som jag tänkte på mest.
[13:28] Jacob: Det är skillnader och det de lyfter i abstraktet också om man ska säga så.
[13:33] Erik: Och det är ju inte konstigt att man lyfter det i abstrakt för det är ändå en ganska viktig grej när man pratar om viktnedgång och hälsa. För det är liksom ändå leverfett och det är lite insulinkänslighet och sådär som ändå sticker ut och som det är bra att sticka ut också. Till fördel till den katogena kosten.
[13:55] Jacob: Precis. Här kan man säga, här var det enda jag kollade mot före-registreringen. I förregistreringen så hade man insulinkänslighet i hela kroppen. Hold body insulin sensitivity på något sätt. Det skulle göra det med ett intravenöst glukostoleranstest. Det var ett huvudprimary outcome då på något vis. Men i själva artikeln så fokuserar man mycket på insulinkänsligheten i levern. Så kroppen fungerar ju på det här viset att om vi äter väldigt lite kolhydrater så ska ju levern fixa det på något vis. Då är det den som skapar mer kretoner och frisätter glukos. Alltså kanske bryter ner protein eller gör om grejer till glukos. Men det ska ju inte lagras i levern.
[14:56] Erik: Du ska ju inte få fettlever av att gå ner i vikt med en lågfettskost.
[15:01] Jacob: Nej, men de fick ingen ökning. Alla fick minskningar av sin... Ja, men skillnaden är ganska stor. Skillnaden är ganska stor. Men man har ju tagit dem med förhöjda värden. Och att man då får en större skillnad för den ketogena kosten här, det är ju lite så det bör bli på något vis, tycker jag, just för att när levern då ska börja frisätta ketoner och så, då kommer den ju först och främst ta fettet som är där i närheten på något vis. Så jag tycker inte det är helt... överraskade. Om vi ska ha detta som en studie för vad är bättre på sikt så tror jag inte man hade sett så stort. Jag tror liksom att den här, det är ju min gissning såklart, det var ju synd de inte gjorde tester.
[15:43] Erik: Du får ju också in mer fett i kroppen när de har en sån hög procentandel på fettinnehållet.
[15:49] Jacob: Ja, men kroppen vill ju inte lagra fett kring levern. Det sker ju under kaloriöverskottsperioderna. Och det har de inte haft än här. Jag skulle gissa, det var synd om de inte hade en testperiod direkt efter viktnedgången. För jag tror ju att effekten på fett i levern har kommit redan där och att fett i levern senare inte har påverkat så mycket av dieterna när de låg i energibalans. Men ja, det här är väl effekten. Väldigt snarlikt, undantaget fett i levern, undantaget insulinkänslighet i levern, undantaget nybildning av fett från levern. Och att det inte nybildas fett från levern när du äter en högfet kost, det kanske inte är så mycket. Sen små, små skillnader i långtidsplussockret. Men det här är ju på något vis en seger för den ketogena kosten i just den här jämförelsen. Och det jag då tyckte var överraskande, det var ju A på B, alltså LDL. För vi vet ju från väldigt många sådana här kontrollerade studier att högre andel mättat fett, högre LDL.
[17:03] Erik: Och här ligger de, de ligger högt i mättat fett här. De ligger på 20 % va?
[17:08] Jacob: Ja, 23 procent mätas fett. 23 procent till det, precis. Så 23 procent.
[17:13] Erik: Och i jämförelse med rekommendationer så ska man ligga under 10 energiprocent. Så det är ganska stor skillnad.
[17:20] Jacob: Det är väldigt stor skillnad och det är det som kanske överraskar lite. Det finns ju sådana här metaanalyser sedan innan. Det finns många sådana här studier där man ger en ketogenkost där folk medför äta det själv, där man inte har gett dem all maten. Och då även med viktnedgång som tenderar att gå upp i genomsnitt när man gör metaanalyser på ketogen kost. Så något har man ju lyckats med här när man har gett dem maten som har gjort att det blivit bra. Tittar, de anger liksom, den ketogena kosten innehöll det här men också annat säger de. Och sen bara berättar de det här. Vi pratar månader med maten, det har varit för mycket att ge. De har ändå omelett med bacon och korv. Cheesy beef.
[18:07] Erik: Mycket omelett skulle jag gissa på också. I och med att det är ganska högt kolesterolintag också dagligen.
[18:13] Jacob: Jag vet inte. Det är nog mycket ägg. Det är någon cheesy beef, jag vet inte vad det är. Pulled pork. Sen är det ganska mycket ändå. De har både fisk, lax och tillapia. Det är den här billigare vita fisken. Fettsnålare fisken är det inte det? De har broccoli, sparris, blomkålsmos och sådana här grejer till. Det skulle kunna vara en sådan grej, att de ändå fick ett hyfsat fiberintag.
[18:47] Erik: Ja, de har ju gått ner i vikt och sådär. Men de här grönsakerna har de absolut i en lågfettskost och en medelhavskost. Det är ju inte så att de saknar grönsaker utan det är ju ännu mer av hälsosamma och näringsrika livsmedel där misstänker jag.
[19:03] Jacob: Ja, det är det. Men medelhavskosten har ju i alla fall en tendens till att det blir bättre här. Lågfettskosten är ingen höjdare på något test här. Sen 15 energiprocent fett, det är säkert någon som äter det. Men den var väldigt extrem. Jag vet inte vad de har gett för mat där heller. Det kollade jag inte ens så noga för jag var inte intresserad. Men en annan grej där, 23 energiprocent var mättat fett. Men det var ju 73 energiprocent totalt i fett. Mättat fett höjer LDL. Däremot är det ju också så att Alltså fleromättade fetter sänker LDL. Så går det in på den här, vad heter den, Häggsteds ekvation eller Keys ekvation. Och nu finns det ju det här, någon uppdaterade som VOO släppte, att det är liksom, men mättat fett höjer mer än fleromättat sänker. Men vi har ju ändå fortfarande kvar då 47 energiprocent fett här. som kommer från andra fetter. Och gissningsvis då kanske någon form av jämn fördelning mellan enkelomättat, fleromättat. De anger inte det. Det är det enda jag irriterar mig på i artiklarna som jag kunde hitta. Jag hade ju velat veta att vad hamnar de på för ratio här? Det hade varit intressant att veta om det där skulle kunna finnas någon form av... Alltså en stor delförklaring till att det gått ner Det är ju att de har faktiskt tappat 10% av kroppsvikten.
[20:45] Erik: Så är det verkligen, men just att de är mer framgångsrika på flera av de här Mätvärdena jämfört med mina skott till exempel är ändå förvånande.
[20:55] Jacob: Ja, kanske. Men det är ju levervärdena och där har du ändå, det är väl, inte orimligt i alla fall, men intressant upplägg, bra studie. Jag hade velat veta andelen fleromättat i förhållande till mättat här. För att se om det kan vara någon form av delförklaring. Det kan också vara att mycket av det här mättade fettet kommer från ost. Ost, det finns det ju också lite som talar för idag, att det har mindre påverkan än framförallt smör och fett från kött, trots att det är mättat fett.
[21:29] Erik: Ja, men det finns ju absolut observationsstudier och mekanistiska studier. Men det är väl inte så soft att man ser det ändå i RCT-er med ost.
[21:40] Jacob: Nej, det finns inte så många vad jag vet. Men det är några gjorda där man jämför smör och grädde och ost på något vis. Och smör är ju sämst då. Så, ja, ja. Coolt, bra, det görs lite mer kontrollerat, även om de inte låste in dem. Men som sagt, jag tror ändå de har fått till bra följsamhet här. Rimliga resultat, 10% viktnedgång är bra grejer. Alla hälsovärden förbättrades i alla grupper, ska vi säga här. Det där är väl egentligen ingenting som går mot det sämre. Jag ska söka igenom här snabbt.
[22:21] Erik: Nej, och är det någonting som dyker upp som går åt det sämre så är det kanske också slump. Det är ju lätt att det blir så också.
[22:26] Jacob: Ja, så är det faktiskt, det har du rätt i.
[22:28] Erik: När man provar så mycket på så många människor.
[22:30] Jacob: Ja, absolut. Det kan vara sådana grejer också. Men jag kan inte komma på något och jag ser ingenting som... Jag kan inte komma ihåg något som sticker ut här. Så nackdelen är väl bara, ja, 14 pass, det är inte mycket.
[22:45] Erik: Nu har vi legat stabilt här men annars kan det vara så att blodfetter och kolesterol går upp lite eller ligger kvar lite även efter viktnedgången. Just för att de egna blodfetterna och kolesterolet kommer ut i blodet. Det kan man också ta med sig. Även om det kanske inte spelar så stor roll i det här resultatet. Så kan det vara.
[23:05] Jacob: Men ja, rapporteringen lite som sagt, de sticker ifrån där det är några grejer som inte rapporteras som skulle ha rapporterats enligt förregistreringen också. Men det här är ju väldigt omfattande artikel redan, skulle inte förvåna mig om det kommer två trill. publikationer och att man då inte har med alla sekundära. Det är väl rimligt på något vis. Så det är väl ändå, det är små frågetecken, men det är det ju nästan alltid när någonting rapporteras som varför det inte blev ett år som de sa det skulle bli. Sådana här grejer.
[23:39] Erik: Men man skulle kunna landa rubrikmässigt i att det är bättre att gå ner med en Kieto-kost än en Medelhavskost.
[23:47] Jacob: Ja, om viktnedgången blir identisk. Sen som sagt, ketokost, vi vet ju från många andra studier att i genomsnitt blir det inte bättre. Det blir det här enligt deras meny. Och det är ju det som är lite problemet med alla de här diet... grejerna och nutrition överlag. Man kan ju bara rekommendera ett övergripande, lite fluffigt kostmönster. Och så vet vi att inom varje sån grej så går det att göra bättre och sämre. Ketogen kost är ju bara vanligtvis definierat av att KTH-nivåerna, blodet ökar. Och då är det i princip, det styrs i huvudsak av kolhydratsintaget, lite lite kan det påverkas av proteinintaget. Men det är ju liksom det enda där. Sen vad maten innehåller i övrigt, de hade någon broccolimos här tror jag, eller någon rotfruktgrej och sådana här saker. Lax med broccoli, är det en klassisk LCHF-meny? Det är det ju kanske om du köper kokböckerna och så.
[24:58] Erik: Kennedy hade väl på sin ultraprocessad, icke-ultraprocessade mat var det väl i alla fall, kött och broccoli i alla fall.
[25:03] Jacob: Smör. Ja, absolut. Vi vet ju från andra studier där vi bara ger folk rekommendationer att äta mindre kolhydrat så kosten blir ketogen. Så tenderar faktiskt LDL att gå upp lite med den där kosten. Men jag tycker huvudbeskapet med de här grejerna är ju oftast, Alltså i förhållande till hur vikt påverkar, så extra fettmassa påverkar alla de här riskmarkörerna. Vi har blodsocker, blodfett, blodtryck, inflammation. De fyra, för mycket fettmassa har negativ effekt på alla dem. Så hittar man en kost som får ner alla dem så ska det mycket till för att något i kosten har en så pass negativ inverkan, oavsett viktpåverkan, så att det väger över. Det kunde ju vara att du får en väldigt stor påverkan på ditt blodtryck eller en väldigt stor påverkan på kolesterolet så att det faktiskt blir i slutändan ändå sämre. Men det är väldigt ovanligt. Så har man de här personerna med BMI 30 plus som de hade här så är ju huvudmålet att gå ner i vikt.
[26:20] Erik: Ja, sen ska man få till det också. Hela kostråden och allt som sker där är ju ändå inte bara för att man ska gå ner i vikt, utan det är också att vilken kost ska man äta är energibalans. Och då är det ju ändå mycket fibrer, mycket fleromättat och omättat fett, frukt och grönsaker och den typen av livsmedel också.
[26:40] Jacob: Ja, det är det.
[26:41] Erik: Men där är ju... Där rekommenderar man inte 75 e-procent
[26:46] Jacob: Man gör ju inte det.
[26:47] Erik: Oavsett hur mycket omättat. Så är man inte uppe på 23 energiprocent mättat fett.
[26:54] Jacob: Jag vet när näringsrekommendationerna skulle komma ut förra gången. Vad kan det vara? Typ 2010, omkring 2011. Då gick man ju ut med, när de låg ut på remissgrejs och sånt, att man skulle sluta fokusera på energiprocent, fett och kolhydrater och de bitarna. Sen kom det ju med i näringsrekommendationerna ändå när de väl släpptes att man hade nivåer av fett och kolhydrater och sådär. Frågan är hur mycket folk lyssnar på dem ändå.
[27:23] Erik: Det kan väl vara så att man lyssnar på förändringen snarare än på själva Siffrorna i sig. Om vi ska knyta säcken här till politik och sådär, så handlar det också mycket om, vill du att skatten ska öka eller vill du att skatten ska sänkas? Vill du att invandringen ska ökas eller vill du att den ska minska? Vill du att klyftorna ska leda där de är idag? Allting handlar oftast om signaler på så sätt. Än att vad är exakta siffran. Det är väldigt få som har koll på exakta siffror på skattemått eller på bistånd. Utan det är snarare vilken politik och vilka signaler vill vi skicka med någonting. På samma sätt tänker jag att det är med nordiska näringsrekommendationer också. Om man då i senaste näringsrekommendationen utökar med effekt så kommer det ge ett visst signalvärde snarare än den exakta siffran.
[28:20] Jacob: Det enda de lämnar ut här bland ingredienserna är omeletten med bacon och korv. Det beror på mängderna och fördelningarna. Men det är den enda rätten som jag skulle säga att det kanske du inte ska käka varenda dag. Allt annat är en äggsallad, det var någon toastmuffinsgrej som de har gjort på mandelmjöl. Det är någon italiensk kyckling med spenat, pekanpanerad, den här tilapiagrejen, kyckling med sparris. Det låter ju gott och det låter näringsrikt. Och att det sen blev så mycket fett och så lite kolhydrater, det är ju för att de bara äter de måltiderna. Jag tror om du hade haft någon grupp som fått kombinera rätter från alla tre menyerna så hade det gått bra för dem också. Jag tror väl att det här med energiprocenten, det är kanske inte något man ska hänga upp sig för mycket på överlag.
[29:16] Erik: Nej, så kan det vara. Mycket mättat fett och mycket kolesterol. Det är 750 gram kolesterol. Det motsvarar väl 3-5 ägg per dag. Om man tänker att man bara har ägg som källa där. Så det är ändå en betydande mängd.
[29:34] Jacob: Den biten är lite överraskande. Där önskar man att det hade varit 100 pers i varje grupp så hade man varit mer trygg i att det är en konsekvent effekt på gruppnivå i alla fall.
[29:48] Erik: Med det så tackar vi för den här veckan och så önskar vi er en fin tid framöver. Hej hej på er! Ha det bra!

Shows are listed from Apple Podcasts' charts and directory, and Podcast Index where it is used. Every show and episode belongs to its publisher and plays from the publisher's own feed; this site hosts none of them.